shöes

Vårskorna är fixade! Så opraktiska, så sjukt snygga, så jävla 90s! Nu får det gärna torka upp på gatorna för min del.

wanna feel the heat with somebody

Ärligt talat blev jag helt chockad över att Whitney Houston har dött. Har inte lyssnat på henne specifikt, men eftersom jag vuxit upp under 90-talet har jag självklart fått alla hitsen serverade automatiskt. Blev jag helt kall inombords. 48 år. Vad fan. :'(

there will be blood

Lyssnade på en superintressant podcast som handlade om mens. Ja - Mens. Vem hade kunnat ana vilket engagerande ämne det skulle vara! Och vad lite man känner till om mens, trots att man personligen "lider" av det, månatligen.

Varför har vi mens? Varför gör det ont? Och så vidare. Lyssna på podcasten här, om du själv har mens eller känner någon som har det.

nails

Ja, hej på er. Jag har fått en gratis manikyr på PUB. Som den cheapa jävel jag är ställde jag mig genast demonstrativt i en one-man-KÖ utanför den glamourösa avspärrningen runt nagelkvinnan och stirrade hotfullt på alla som närmade sig mig och mitt revir. När det så blev min tur tror jag att jag skrämde slag på henne med mina nagelband from hell. Kände mig som ett freak. Valde en trygg färg: en ljusare röd som drar år orange, à la Mavala London och Los Angeles. Tada:

now there's a look in your eyes, like black holes in the sky

Idag var en sån dag när jag bara ville lägga mig i snön och skrika/gråta, när jag väl kommit hem till "min" tunnelbanestation efter en heldag i skolan. Grupparbeten. Social ångest. Sura människor. Stress. T-centralenkaoset. Det där jävla kryssandet i folkhavsknuffarna mellan tunnelbanespåren och pendeltågsspåren. Vissa dagar är jag helt apatisk inför det, jag bara flyter med. Andra dagar måste jag stålsätta mig för att inte paniken ska ta över. Känslan av att andra människor nuddar mig, ja, till och med vidrör mig. Att de ska knuffa ner mig på spåret. Att taket ska rämna, att vi ska bli levande begravda. Att tåget ska fastna i en tunnel. Att någon ska sprida ut saringas.

Men jag överlevde alltså. Nu sitter jag och lyssnar på den här låten. Ska eventuellt inte lyssna på någon annan låt resten av mitt liv. Så känns det just nu. Perfekt musik att rita till. Psykosen fortsätter. Min psykiatriker sa att jag skulle få tillbaka mina intressen på den högre dosen sertralin. Well, hon hade helt rätt. Nu befinner jag mig i en manisk period av skapande. Kreativiteten flödar. Det blir mest skit. Men jag kan inte sluta. Ja. Och här är låten då:

svalor

Inte helt lika varandra, och andra petitesser.

rit, rit, rit

Ska testa att lära mig rita på dattan. Dag 1. Håller på att förgås av frustrationen över att det inte blir som jag vill och att jag inte vet hur man gör. Vi får se hur detta utvecklas.

comfort food

Och piri piri-olyckorna kept on coming. Nu har jag på något sätt lyckats dra in finhackad piri piri i näsan. Känns som att slemhinnorna brinner upp därinne. Kommer se ut som en erfaren kokainmissbrukare lagom tills imorgon. Men vad gör man inte för (kok)konsten? Har faktiskt gjort en fisksoppa som stått och puttrat och spridit en air av gemytlighet och hemtrevnad. Det är denna, upphottad med mer kryddor, mer vitlök och självklart: piri piri.

Soppa är verkligen magiskt. Världens bästa ångestdämpande.





Idag ska jag också planera träning. Ska börja på nytt gym, sätta upp nya mål, nya träningsprogram, nya strategier, bla bla bla. Nu låtsas vi att det här är superseriöst. Nu jävlar. Beach 2012. Etc. Imorgon börjar det.

rysningar

oh susie we ran out of time

Haha, vad är det för fel på mig, har fastnat på den här låten nu. Och videon!!! Vill ha en tidsmaskin. Tänk att glida runt på rullskridskor i Stockholm, sent 70-tal till tidigt 80-tal, brunbrända ben i jeansshorts etc. ☻

inte för att det är någon nyhet men ...

Jag HATAR den här kylan!!!!!

Slut på meddelande.

hen

Nämen oj, vad sur man kan bli. Bara för att ett praktiskt litet personligt pronomen fått ett uppsving i språkanvändningen.

I början var jag skeptisk till ordet "hen". Jag tyckte nämligen att det lät ganska illa. Ett lite osnyggt ord. Men nu har jag verkligen upptäckt hur funktionellt det är att kunna pro-nomen:a personer vars könstillhörighet man antingen inte känner till, eller helt enkelt inte känner för att avslöja.

Det är ju en brist som det svenska språket lider av, att inte ha ett könsneutralt personligt pronomen. Vi tvingas hela tiden att definiera om det är en "han" eller en "hon" och det kan uppfattas som känsligt eller stötande för andra när vi tar fel på könstillhörigheten. Alternativet "den" uppfattas också ofta som oartigt.

Bara för att vi vid behov använder ett könsneutralt pronomen så betyder inte det att vi vill undanhålla barn deras könsidentitet. Det betyder inte att vi ska sluta använda han och hon. Det betyder ingenting mer än att vi får en ytterligare funktion för att uttrycka oss, och förresten, varför i hela helvetet ska barn alltid blandas in i detta? Jag befinner mig i en relativt barnfri tillvaro och jag ser på debatten om "hen" framförallt ur ett språkperspektiv. Fuck, vad trött jag blir på alla barnbloggare som lyckats kapa hela genusdebatten, så att den numera bara handlar om några få, formativa år i barndomen. Visst, det är viktigt, men resten av livet då? Livet tar liksom inte slut när du slutar på förskolan.

sh

Nu går jag på Södertörn.

+ Billigare och godare mat
+ Fräschare lokaler
+ Rena toaletter

- Frysa på pendeltågsperronger

lol wtf

Ironin i att så fort jag börjat plugga på en kurs som känns schyst så får jag ett riktigt, riktigt bra jobberbjudande ...

Känns liksom typiskt och supermegasmickrande på samma gång. Oh well.

Annars kretsar mitt liv rätt mycket kring flyttförberedelser (i tanken, ej i praktiken) och Super Mario 64. Efter att ha varvat Mario 1, 2 och 3 till Nintendo 8-bitar ett par gånger i ren tristess har jag nu övergått till Super Mario 64. Har spelat det ytterst lite tidigare, mest bara kommit i kontakt med det för att mina småbrorsor hade det. Men nu är jag iaf helt fast. Och ja, någon gång ska jag börja spela riktiga, samtida spel och inte bara gammal skit. Idag är inte den dagen.

september

Det är lite roligt, men jag har fastnat på Mickes musik som han gjorde för länge sen. Tycker det är skitbra!